Nä kände att det var dags att ta tag i bloggandet igen. Förstår egentligen inte varför jag har såna där perioder då jag verkligen inte känner för att blogga alls..

Strunt samma nu är jag tillbaka i alla fall :) 

Det har hänt så otroligt mycket sen sist. Mycket som förrändrats, mycket som är här för att stanna och annat som är på väg att försvinna. Har försökt spara lite pengar till en speciell sak men det går ju som det går. Det finns ju så otroligt mycket man vill ha!! Det finns så mycket som man borde göra men som man inte gör. Jag borde läsa ut en bok som vi läser på svenskan men tänker hellre gå ut till hästen och mysa med henne. Känner att varje dag räknas. Boken går ingenstans men det gör dagarna.

Det finns en som har lärt mig mycket om livet. Den har lärt mig att framtiden inte kommer bli så mycket ljusare än vad man gör den till. Att vägen till målet är minst lika rolig som själva målet. Att man inte kan gå genom livet utan att beröra människorna runt omkring på ett eller annat sätt. Du har berört mig otroligt mycket. Jag vet egentligen inte vem du är men du är min hjälte och min ängel. Tack för att du finns där.

Känner faktiskt att jag borde ta tag i saker. Känner att jag borde spela och sjunga mer. Känner att jag borde fortsätta skriva låtar och berättelser. Känner att jag borde åka på tävlingar med Cecily och känner att jag borde sluta vara nervös inför småsaker. Så varför gör jag det inte? Vad är det som är så svårt egentligen?

Svar: Inget. It´s time for some freaking changes!